Vad ska barnen göra på sommarlovet

Det har varit en lång paus på bloggen. Detta då alla barnen numer förhoppningsvis är ute och njuter av den sköna fast rätt regninga sommaren.
Men vi lärare har tyvärr inte ett lika långt sommarlov. Trots det har vi turen att få lite extra semester om vi bortser från de planeringsdagar som är inbokade under sommarlovet.

Vad gör barnen på sommarlovet?

Innan våra fina barn gick på sommarlov så fick de fylla i ett litet frågeformulär där vi frågade: ”Vad ska ni göra på sommarlovet?”.

Alla barnen svarade och jag har nu äntligen fått lite tid till att sammanställa alla deras svar. Otroligt rolig läsning och speciellt då flera av barnen svarat väldigt likavärdigt på många av frågorna.

Barnens bästa aktiviteter under sommaren topp 5:

1:a plats – Åka till sommarstugan

2:a plats – Resa utomlands med familjen

3:e plats – Bada

4:e plats – Fiska

5:e plats – Vara på fritids

Det säger en hel del

Överlag så verkar barnen tycka det är kul att gå på fritids, även om det hamnade på en femte plats så är det en bra indikation då det finns mycket annat roligt de kunde valt att sätta över detta.

På andraplats har vi utomlands resa vilket det mest populära resmålet verkar vara Spanien, kanske ingen överaskning då det ligger i närheten av Sverige geografiskt sätt och är väldigt smidigt att besöka som barnfamilj.

Första platsen plockades hem av sommarstugorna. Det är ett trevligt sommarnöje där man kanske inte alltid har mobiltäckning, vilket jag anser är helt fenomenalt. Hoppas de aldrig lyckas få 100% täckning här i Sverige, någonstans kan det vara bra att få lägga ifrån sig luren och bara njuta av alla utomhus aktiviteter som man faktiskt kan komma på helt själva.

Tredje plats togs hem av badandet, den stora svenska sommaraktiviteten. Vi får se hur pass mycket badande det blev för barnen när de åter är i skolbänkarna. Med tanke på den rätt jumma sommaren så kanske det inte blev alltför mycket badande.

Fjärde plats har vi fiske. En aktivitet som länge utövats under såväl sommar- som vinterhalvåret. Dock är väl sommarfiske en mycket mysigare och roligare tid än att sitta och huttra vid något hål på isen.

Ha en fortsatt underbar sommar och jag hoppas ni släpper sociala medier och alla dessa komplex för en stunds avkoppling och bara njuter. Snart ska vi köra på en termin igen innan vi går på ett lite kortare men minst lika roligt jullov.

Kroppskomplex och synen på normen för utseende

I dagens samhälle är kroppskomplex någonting väldigt vanligt och de flesta har någon gång under sin uppväxt fått känna av det. Vare sig du är tjej eller kille så bombarderas du dagligen av dessa ideal till kroppar på. När du väntar på bussen står de där intill dig på en plansch med sina perfekt formade kroppar, i affären stirrar de på dig från tidningshyllan eller kanske till och med från en hårfärg. Vart du än går idag så finns de där, modellerna, de som skapar oro och ängslan över utseende, storlekar och vikt.
Det är säkert ingenting de menar att göra, utan de utför ett jobb precis som alla vi andra. Men de skapar passivt ett slags skönhetsideal som egentligen inte är hälsosamt.

Vad är skönhetsideal?

Under vår forskning tog vi kontakt med Krister som är kirurg på en klinik vid namn Göteborg’s Bröstlyft. Han är specialist på kvinnobröst och har under flera år genomfört plastikoperationer.

Enligt Krister är inte skönhetsideal någonting nytt och det har funnits sedan urminnes tider. Alltid har det funnits de som enligt andra har en perfekt kropp, till saken hör att vem som helst skulle kunna ha den perfekta kroppen, oavsett storlek eller utformning av benstruktur. I grund och botten är det i beskådarens öga, om någon betraktas som vacker enligt massan så är denna ett ideal av vad skönhet är. Det är de som höjer dessa människor till skyarna som skapar dessa skönhetsideal, inte just den specifika personen i sig.

Att kroppskomplex på senare tid blivit mer uppdagat tror Krister beror på medierna som använder sig av dessa typer av modeller, samt sociala medier där folk ständigt och dagligen kan bli bombarderad med vackra bilder på modeller. Där är alla bilder retuscherade och har genomgått en profesionell fotograf och photoshop expert. Inte konstigt att de på bild ser så otorligt vackra ut.

Vad man som ung ska tänka på

Som ung är det inte lätt att veta riktigt hur man ska ställa sig till denna typ av kroppskomplex som lätt kan smyga sig på en. Men det finns ett flertal saker man ska tänka på och för att på bästa sätt illustrera detta har vi skapat ett par punkter som är relevanta inte bara för barn och tonåringar.

Sociala Medier: Följ människor som intresserar dig och som har värderingar likt de du önskar anförskaffa eller redan besitter.

Källkritisism: Var noga med att alltid se över de källor du använder för inspiration. Allt är inte alltid som man tror.

Media: Dagligen så skriver media om dessa kroppskomplex som skall vara ohälsosamma. Samtidigt så har de premiumprogram där det lockas med alla möjliga viktnedgångsmetoder som inte tar mer än en vecka att åstadkomma.

Annonser: Annonsering går ut via allt i nuläget. Tittar du på en video på Youtube så har du annonser där, sitter du och spelar ett spel på telefonen så syns dem där. Vanligast är nog Googles annonseringar som syns i princip på varje webbplats man besöker. Det är förlora vikt här, ät det här för större byst, sluta med detta och du blir 50 gånger smartare.

Vänskap: Låt inte vänner eller bekanta påpeka Vänskap handlar om att värna om varandras hälsa, lycka och välmående. Detta är den viktigaste punkten till ett fulländat liv och det är där ens största fokus bör ligga. Att vara älskad för den man är, det är viktigare än vilket utseende i världen. Så om vi alla sprider goda vibbar till varandra så kanske det en dag inte finns några skönhetskomplex.

Bryta en dålig trenden

Denna dåliga trend med just kroppskomplex är så pass allvarlig att flertalet ungdomar går i självmordstankar. En farlig och allvarlig sak är även att antalet unga som går på anti-depressiva ökar ständigt, likså gör antalet som är i behov av psykisk vård.

Denna trend måste brytas, men hur gör man?

Vi tror att det första som måste hända är att vuxna måste föregå som bra exempel. Många vuxna pratar öppet om hur de vill gå ner eller förändra saker med sig själv. Vi tror att om man börjar med de som ofta influerar oss unga till en förändring, så kan nog kedjereaktionen ta fart.

Projek skapat av: Evelina Johansson, Niklas Ibrahim Afslam & Michaela Toresson

Fördelning och brainstormning

Redan imorgon, måndag, kommer vi ha en så kallad brainstorming för att komma fram till vilka samhällsproblem varje grupp ska inrikta sig på. Barnen har redan varit i farten och skrivit ned ett par olika frågor som de själva skulle önska fördjupa sig i.

 

Barn har koll på läget

Det är tydligt att barnen har koll på de problem som framhävs i samhället idag, både via sociala medier men även via de mer traditionella nyhetsflödet. Några av de förslag som klassen kommit fram till är:

  • Kroppskomplex och synen på normen för utseende.
  • Att allt fler unga använder antidepressiva läkemedel.
  • Transporten och klimat.
  • Integrationsproblem.
  • Sociala nyhetsflödet.
  • Arbetslöshet.

Det är alltså dessa typer av problem barnen snappat upp och anser kräver en snabb och effektiv lösning, samtidigt som en grundlig granskning av orsak behöver göras.

Tabellen nedan visar en relevant undersökning som gjorts på hur människor under 35 helst mottager nyheter, där även ett nordiskt land Danmark har blivit tillfrågade.

Tidsaspekt

Vi har alla kommit överens om att dessa projekt inte ska ta mer än två veckor att slutföra. Det är självklart noga att göra en grundlig undersökning och att få tillräckligt med dit för att djupdyka i respektive ämne. Men att kunna göra en kritisk analys av problem och nyheter behöver oftast gå fort och därmed anser vi allihop att tidsaspekten för denna typ av projekt inte får bli alltför lång. Det för att barnen på snabbast möjliga vis ska kunna få sig en uppfattning för att sedan övergå till att hitta orsakerna till problemet. Samt lokalisera ett antal lösningar som skulle kunna lösa dessa problem samtidigt som de förebygger att framtida likvärdiga problem i samhället uppstår.
Att lära sig en läxa helt enkelt.

Samhällsproblem ur ett barns perspektiv

Myrsjöskolan är en webbplats där vi publicerar artiklar skrivna av skolbarn. Artiklarna speglar hur barn ser på saker i jämförelse med vuxna och artiklarna består av uppgifter och forskningsprojekt barnen fått göra i skolan.

Arbetsprocessen i helhet

  1. De delas in i olika grupper som ska slutföra projektet med så lite inflikning från lärare som möjligt.
  2. Barnet får en uppgift. Uppgiften kan handla om samhällsproblem, ny teknik och andra typer av projekt som speglas av dagens viktiga samhällsfrågor.
  3. Barnen tar sig an projektet och utför en första analys där de strukturerar upp hur de ska gå tillväga för att uppnå ett bra slutresultat och en värdig artikel.
  4. Forskningsstadiet. Djupdykningar görs inom ämnesområdet för att få en så stor och bred förståelse till varför, vad och hur.
  5. I grupp ska de sedan sammanställa all information som de intagit för att strukturera upp artikeln.
  6. Artikelns olika delar delas upp av barnen själva där ett barn skriver om en specifik del av artikeln.
  7. Resultatet visas för övriga i klassen och artikeln publiceras på Mysjöskolan6B.

Varför görs detta?

Barn älskar att ta in information och vi tror att de på egen hand kan producera en så ovinklad syn på samhällsproblem samt lösningar som bara ett barn kan. Under ens uppväxt så suger man som barn åt sig information via lärare, föräldrar och andra vuxna i vårt samhälle.
Med detta projekt önskar vi ge barnen en förmåga att kritiskt analysera problemen själva. Detta för att de sedan ska få en egen uppfattning om vad de tycker är rätt och fel. Vi vill involvera barnen i dagens problem då de är morgondagens lösning och om de inte är självsäkra nog att fatta beslut utifrån egna analyser och deras egna förmåga så är hoppet om framtiden lågt. Med dagens sociala medier där mycket nyheter florerar, vissa starkt analyserade med forskningsgrund och andra mindre kritiska nyheter är det svårt för barn att veta vad som är rätt.

Genom att själva lära sig fördjupning och kritisk analys vid låg ålder vill vi ge dem en bredare och självsäkrare grund till att med ett kritiskt tänkande ta emot dessa nyheter.